Exploring Bosnia’s Hidden Gem: Dinaric Alps Adventure

Vi samlas i Sarajevo på vårt boende.
Vår första gemensamma dag använder vi för nödvändig planering och förberedelser inför kommande veckan bland Bosniska berg. Här tar vi en runda och bara njuter av att vara. Vi besöker gamla delen av staden och anordnar kring gemensam middag för den som vill närvara.

Sarajevo, staden som Lonely planet, bara tio år efter den längsta belägringen i modern europeisk historia, utmärkt som en av Best in Travel på sin rekommendationslista. Omgiven av Dinariska Alper, här möts öst och väst, kyrkklockor och böneutrop från minareter vid middagstid ekar ända upp till bergstopparna. Gatubilar rusar förbi vattenpipe rökare och cafégäster. Eleganta kvinnor klickar med klackarna på kullerstensgator. Stadens karisma är berusande, men liv och rörelse har ett tragiskt förflutna.

Den brutala nästan fyra-åriga belägringen av staden under 1990-talet var tredje gången världen fick veta att Sarajevo finns. Ärren från den längsta belägringen i modern europeisk historia är fortfarande smärtsamma synliga.
Att besöka Sarajevo innebär att samtidigt bevittna den största sorgen och den största triumfen i modern civilisation. Elva tusen civila, medborgare i denna stad, av alla nationaliteter, religiösa föreningar, dödades under belägringen av staden. Trots det är Sarajevo fortfarande en öppen stad och har inte gett efter för hat, trots att medborgarna härdat ut den längsta militära belägringen på europeisk mark efter belägringen av Stalingrad. Mitt i kriget var teaterscen fulla med besökare, bakom fönster igensatta med brädor, staden gav sitt andliga motstånd där kultur var den viktigaste vapen. Sarajevo War Theatre eller Sartr inrättades en månad efter att belägringen började och satte hundratals utställningar under kriget och blev en symbol för trots. I den meningen är Sarajevo en enorm storstad. En metropol med “människosjäl”, säger man om staden som inte ville böja sig under granater, skyttar och all militär kraft.
Sarajevos kreativa DNA kan ses i gallerier över hela staden. Ars Aevi Museum har stadens mest spännande samling (entré är gratis). Idén, född 1992, var att bjuda in konstnärer att bli grundare i ett nytt museum med rot i kamratskap, sedan dess har några av världens mest framgångsrika maestros donerat nästan 200 stycken verk, tungviktare som Jannis Kounellis, Joseph Kosuth och Robert Kushner . Dessa är samlade i ett tillfälligt konst depot tills medel för en ny byggnad, designad av Renzo Piano, kan samlas in.

Idag är Sarajevo fortfarande under uppbyggnadsfasen, men ändå sig likt för den har behållit själen, i den Sarajevo kan vagn bussföraren stoppa sitt fordon vid ett trafikljus, öppna dörren och springa till bageriet i korsningen för att köpa sin burek, medan passagerare sitter utan protest och väntar på att resan fortsätter, säger du emot så får du passagerarna emot dig, att ge stöd till sin vagn bussförare i att få äta en varm burek under sitt stressiga arbetspass på sitt lågbetalda jobb tycker man är en självklarhet, det är så man behåller sin stads själ som hela världen talar om.
Det finns städer, formade harmoniskt, välorganiserat styrda till ordning. Resultatet av en sådan ansträngning är ibland magnifik monotoni. Sarajevos skönhet ligger dock i dess fantastiska mångfald, i harmonin av oförenliga skillnader. Det var här världens sidor, öst och väst, möttes och definitivt förenades.

Det är en stad där temperaturen på -16 C är helt normal under februari, på kvällen sjunker den till -26, medan den på sommaren kan vara varm upp till 41 plus, det finns ingen måtta, här överdrivs i allt, även i själva ironin.
Detta är den enda huvudstaden i ett europeiskt land där vattnet kan försvinna när som helst och att försvinnandet kan pågå i flera dagar. I känslan av maktlöshet över sitt land som för varje dag som går blir bara svagare, tar man till och med det problemet med starkt dos av själv ironin. Här gäller det att överleva. Genom att resa hit bidrar du den “stora” lilla människan.

Bjelašnica 2.067 m.ö.h
Efter frukosten åker vi till utgångspunkten för dagens vandring. Vi siktar mot toppen av Bjelašnica (De vita bergen).
Bara någon timme bort rusar trafiken genom ett självupptaget Sarajevo. Här gäller något helt annat. I fjärran flämtar snöklädda toppar som vita blixtnedslag. Nedanför massivet lägger dalgångar ut gröna korridorer av fuktängar och skimrande ädellövskog. Frisk fjälluft förnyar alla våra sinnen, smak och dofter, på vägen går vi genom avfolkade byar, den högsta geografiskt befolkade platsen i Bosnien finns här på Bjelasnica, den heter Lukomir och ligger på en höjd av 1472 meter. Av femtio hus är cirka tjugo fortfarande bebodda. Från slutet av april till september bedriver människor här främst boskap och jordbruk. När vintern kommer går de flesta av befolkningen till lägre regioner.
Kvällen tillbringar vi i Sarajevo, vi anordnar kring gemensam middag för de som vill närvara.
Dagens statistik:Längd: 13 km
Höjdskillnad: 800m
Konditions svårighetsgrad:5/10
Teknisk svårighetsgrad: 4/10

Dagen börjar tidigt med frukost och förberedelser för vandring. Vi lämnar vårt boende för nästa, en fjällstuga i bergen.
Leden är lätt, vi startar från fjällstugan, först genom en barrskog, över gräsbevuxna stigar och betesmarker, hela vägen upp till toppen. Längs hela spåret har vi utsikt över Sarajevo och de omgivande bergen. Efter bestigningen är det planerat att ta sig till Brus, den mest populära utflykts platsen för Sarajevo borna där vi också tar oss tid för lunch på en av områdets restauranger. Tillbakavägen fortsätter längs 8 km lång macadam väg.
Stugan vi bor i är mitt i ingenstans. Orörd natur omkring oss, nattmörker och fjällens höjd bjuder på stjärnhimmel med miljoner små lampor, lysande över oss känns inom räckhåll. Bestämmer du dig att gå upp i gryningen då ört dofter precis lyfter sig från marken och bara vildbinas surrande bryter tystnade, slå dig ner på en sten och fyll ögonen med landet som bara finns här.
Kvällen i stugan använder vi för matlagning, umgänge och vila .
Dagens statistik:Längd: 8 km
Höjdskillnad: 550 m
Konditions svårighetsgrad:4/10
Teknisk svårighetsgrad: 3/10

Idag bestiger vi Bosnien och Hercegovinas näst högsta topp. Utsikten är överväldigande, tystnaden blandas med fjällens vindar medan två länders högsta toppar reser upp sig överallt var du än vänder blicken runt om dig. Toppen är också naturlig gränspunkt mellan Bosnien och Hercegovina mot Montenegro, själva gränsstenen är satt av Österrikisk ungerska imperiet redan på artonhundratalet.
Fåraherden och hundar vallande sina flock är vanligt syn i slutningarna. Här levs det väldigt enkelt. Naturen sätter regler.
Vandringen börjar tidigt. Skogsstigen leder oss längs klipporna av toppen Kuk och fortsätter genom betesmarker, flera gånger korsad av Sutjeska flodens källströmar för att övergå i en brant stigning som leder oss mot själva toppen, Velika Vlasulja (2336 m.ö.h).
Dagens statistik:
Längd: 7 km
Höjdskillnad: 930 m
Konditions svårighetsgrad:5/10
Teknisk svårighetsgrad: 4/10

Efter frukosten beger vi oss mot Orlovac, högsta toppen av Lebršnik.
Den vattenlösa och torra Lebrsnik är ett berg känd för sitt karakteristiska platta utseende på en av de västra topparna. Få människor vet att dess högsta punkt är toppen Orlovac som ligger öster om bergsryggen och ännu färre är de som har besökt den, dit är vi på väg idag. Få människor vet också att högst uppe fanns en österrikisk-ungersk observationspost - en vakttorn, vars rester fortfarande finns idag. Det är för utsikten de stora makterna placerade sitt vakttorn just här, av samma anledning ska vi upp, härifrån ser vi Bosniska och Montenegros berg, Volujak, Bioc, Durmitor, Komovi, Prokletije .... eller Golija, Somina, Orjen, Leotar .... eller Gatacka Bjelasnica ... eller Crvanj, Velez, Prenja , Zelengori ...topparna av Dinarider, skönhet som alltid stått där i väntan på sina beundrare. På vägen upp mot topparna går vi förbi Jagodina sjön, ett under uppe bland bergen.
Kvällen i stugan använder vi för matlagning, umgänge och vila .
Dagens statistik:
Längd: 14 km
Höjdskillnad: 900 m
Konditions svårighetsgrad:5/10
Teknisk svårighetsgrad: 4/10

Dagens vandring kräver tidig uppstigning. I en och halv timme åker vi längs macadam väg till Prijevor, där vi lämnar bilarna. Maglić kan bestigas längs flera olika spår. Vi har valt det mest krävande, men också det mest attraktiva spåret.
Het värme kan fortfarande dra genom breda dalgångar och kullarna ligger redan i gulnat gräs. Stigen går över ängområden men blir snabbt brantare och stenig, det är nödvändigt med extra försiktighet. På grund av skredet rekommenderas att bära hjälm. Mot toppen är stigen säkrad med kablar. Mer erfarna vandrare behöver inte via ferrata säkerhetsutrustning , det räcker med extra försäkring, och att ha hjälm. Efter cirka två och en halv timmar når vi toppen. Utsikten är fantastisk, vi ser både Bosnien och Montenegros berg. Svåraste biten är bakom oss, nu kan vi njuta av dessa två länders bergstoppar. Vi fortsätter över böljande ängar med klippor och går ner till den berömda hjärtformade bosniska sjön Trnovačko sjön, den kan lätt bli en av de mest magnifika scenerna du någonsin upplevt. Sjön gränsar till tre berg Bioč, Maglić och Volujak, vars toppar dominerar rymden för att i samma ögonblick spegla sig i dijamant gröna vatten. Solens strålar förstärker dess gröna färg ytterligare och betonar alla dess nyanser.
Trnovačko sjön ligger på 1 517 meter och runt den finns det flera läger där vi tar en kaffepaus och lunch, om vädret tillåter finns möjlighet för bad, vattnet är sagolikt skön och ren.
Efter vila går vi över Suva Jezerina tillbaka till Prijevor, där våra fordon väntar på oss.
Det tar ungefär två timmar att köra fram till nästa boende, forsrännings lägret.
Vi övernattar i bungalows. Kvällen användes för umgänge, vila och gemensam middag för den som vill närvara.
Dagens statistik:
Längd: 12.5 km
Höjdskillnad: 1.200 m
Konditions svårighetsgrad:7/10
Teknisk svårighetsgrad: 7/10

Forsränning är kombination av naturens orörda skönhet, adrenalin, äventyr och teamwork. Varje forsränning skiljer sig från tidigare, eftersom vattennivån ständigt varierar. Du behöver inte erfarenhet för att delta i forsränning. Raftingguider är erfarna licensierade roddare och utmärkta vildvattenkännare. Med dem kommer du att uppleva oförglömliga stunder, från hysterisk eufori till lycklig lugn.
Efter frukosten börjar vårt umgänge med Tara. Tara forsar ut under Komovi bergen i Montenegro på en höjd av 1250 m över havet och rinner genom kanjonen 144 km till Šćepan Polje med floden Piva, vilket gör Drina, en av de längsta och rikaste floderna i sydöstra Europa. Tara-flodens kanjon är upp till 1330 m djup, vilket gör den till den djupaste kanjonen i Europa och efter Colorado i världen. För det mesta ligger den i Durmitor nationalpark, som ingick på UNESCO: s världsarvslista 1980 och uppfyller så många som tre villkor: geologiska, hydrologiska och biologiska fenomen.
Vi bildar team för forsränning, byter om till dräkter, lära känna roddaren och principerna för lagarbete. Båtarna har kapacitet för 8 till 10 personer och det är viktigt att forsränningsdeltagarna följer skepparens instruktioner.
Forsränning varar cirka 4 timmar med pauser för bad. Ankomst till Sastavke lägret cirka 16:00 där lunch bestående av lokala orientaliska specialiteter väntar. Vila och umgänge efter lunchen . Till kvällsmat blir vi serverade nyfångad grillad öring och umgås till sent vår sista gemensamma kväll.
Övernattning i bungalows, dagens mat ingår. Mera om rafting och omgivningen: https://www.tarabodo.info

Hemresedagen, vi ordnar med transfer till närmaste flygplatsen alt.tågstationen